Aktuellt

2015

april

Stockholm.se blev utsedd till första plats på Internetworlds Topp 100-lista över Sveriges bästa webbplatser för ett par veckor sedan.  Tillställningen utspelade sig på Webbdagarna och nu efter att den primära överraskningen (chocken?) lagt sig så känns det väldigt stort och otroligt roligt efter många år av arbete som väldigt många människor varit involverade i, och nu kan vara stolta över. Det är väl också första gången en myndighet/kommun tilldelats förstaplatsen, vilket gör det extra roligt.

Som en typ av överblick (eller webbkarta) över hur webbnärvaron ser ut så har vi satt ihop en grafik över hur användningen fördelade sig under 2014. Några saker kanske överraskar, några är mer självklara och vissa saker kan skilja från tidigare grafik (beroende på underlag).

Webbnärvaro - statistik över stockholm.se 2014

Och så här såg priset ut. Risken med priser är ju att de kan förlama, men det enda som verkligen känns riktigt säkert är att nuläget inte kan vara målet och att det alltid faktiskt kan bli bättre.

Internetworld 2015 Stockholms stad topp 100 diplom - Grafik med motivering.

 Motivering:
”Det är skillnad på sajter och sajter. En kommunsajt måste av naturliga skäl jobba med väldigt stora mängder av ingångar, avdelningar och ämnen. Allt från förskola till avlopp och simhallar ska rymmas under ett paraply. Därför är det extra imponerande när detta arbete görs så bra som hos Stockholm.se. Med en väl genomtänkt struktur och tydligt gränssnitt hittar besökarna för det mesta rätt i kommundjungeln. Majoriteten av besökarna kommer till sajten i mobilen. Och Stockholm.se jobbar hårt för att den upplevelsen ska bli lika smidig som datorn. Det lyckas de väldigt ofta med.

Stockholm.se har länge varit en av landets främsta kommunsajter. Men under det senaste året har de höjt sig ytterligare en nivå och därmed gjort sig förtjänta av Sveriges finaste webbutmärkelse. Detta är ett föredöme, inte bara för sajter inom offentlig sektor, utan för alla som vill ge sina besökare en tydlig, konsekvent och strukturerad sajtupplevelse.”

mars

Förra året låg mobilanpassning i fokus för arbetet med stadens webbplats. Innehållet skulle anpassas, nytt frontendramverk för Servicewebben utvecklas och ersättningar av kringlösningar driftsättas. Även ett nytt ramverk för mobilanpassade e-tjänster togs fram under året. Något som låg helt rätt tidsmässigt med tanke på att nästan hälften av trafiken kommer från mobila enheter.

Stadens webbplats är också den kontaktväg som stockholmarna uppger används mest och 2014 innebar totalt sett ca 17 miljoner besök. Det innebär att det här är förändringar som påverkar många, på ett förhoppningsvis positivt sätt.

Statistik över kanalval 2014

Tittar vi på funktionen ”Hjälpte sidan dig” – en temperaturmätare där besökaren snabbt kan ge ett betyg på innehållet så ser vi att engagemanget ökat stort i antalet röster räkat från ena året till det andra (juni månad i staplarna nedan), vilket tyder på att anpassningen har aktiverat användarna.

Antalet röster per device

Tittar vi sen på vad de tyckte (nöjda/missnöjda) så kan vi också se att mobiltelefonbesökarna var mycket mer positiva än de svårflörtade surfplattebesökarna och datoranvändarna. Perioden är hösten 2013 jämfört med 2014 i grafen nedan.

Röster 2013-2014

Mobiltelefonbesökarna på stockholma.se verkar med andra ord uppskatta uppdateringarna, vilket är jätteroligt för det är just vad juryn på Internetworld tar upp i sin motivering till utmärkelsen som bästa kommunwebb 2015:

”Ett föredöme för sajter inom offentlig sektor. Trots att sajtens information och tjänster spänner över ett brett område så lyckas Stockholms stad skapa en smidig, tydlig och (oftast) konsekvent användarupplevelse. Särskilt imponerande är detta i det lilla formatet. Mobilupplevelsen är verkligen bra med flera väl fungerande gränssnittslösningar för mobilformatet.“

2014

december

Appen Betala P samt skolwebbarna
2014 är snart slut och under året som gått har hänt en hel del på den digitala fronten. Framförallt har det varit ett stort fokus på att mobilanpassa stadens webbnärvaro med alla webbplatser och kringliggande e-tjänster. Detta har varit helt rätt i tiden då vi under hösten fått lika många besökare från surfplattor och mobiltelefoner som från datoranvändare på vissa delar av webbplatserna. Utmaningen har till stor del varit att försöka få till en lika bra användarupplevelse för både dator och för mobila enheter, utan att kompromissa.

Senast ut i det mobila arbetet är alla skolwebbplatser (över 200 stycken) som nu fått en responsiv översyn i likhet med många andra webbplatser under stockholm.se.

Men förutom webbarna så har även vissa appar lanserats 2014. Appar gör sig ju bäst för tjänster som används ofta (och då från mobilen). Och Betala P som gör det lättare att betala parkeringsavgiften har nu också nått över 50 000 användare under det gångna året.

Som avslutning önskar vi en god jul och ett gott nytt 2015!

P.S  Skolwebben i exemplet ovan är Abrahamsbergsskolan.

Två av syftena med tävlingen Open Stockholm Award var att skapa uppmärksamhet kring öppna data och öka användningen av det data som staden öppnade upp. Lyckades det?

Utifrån någon form av uppmärksamhetsperspektiv så ja, absolut. Men utifrån användningen då? Tittar man innan 2012 var användningen av data väldigt begränsad, och kikar man på antalet slagningar mot stadens API:er över tid så ser man att användningen faktiskt ökade och stabiliserade sig på en högre nivå efter tävlingen 2012.

Samma effekt ser även ut att ha inträffat vid tävlingen 2014, bara i lite större skala. Så ja, även användningen ser ut att ha ökat.

Utvecklingen av öppna data - 2012 till 2014 - från ca 2 miljoner slagningar till 8 miljoner

november

En del i vårt arbete med att ta fram guidelines för e-tjänster och byggandet responsiva stockholm.se var att definiera konceptet för stockholm.se på ett samlat och tydligare sätt. Detta för att förbättra kännedomen (för beställare och konsulter) om vad som fungerar från tidigare erfarenheter och kunskap, men också för att säkra användbarheten i utvecklingen framöver för oss själva.

Under våren har också stockholm.se granskats tillsammans med FunkaNu för att säkra tillgänglighetsaspekterna och då också de konceptuella delarna.

Nedan beskrivs konceptet med fokus på kontrasthantering i gränssnittet.

Hantering av kontraster i stadens webblösningar:

Det finns tre parametrar vi mäter kontraster på, skillnad i färg, skillnad i ljusstyrka, skillnad i ljusintensitet.

Riktlinjerna nedan är tolkade som just riktlinjer och inte som regler.

Skillnad i färg

  • Vi strävar alltid mot ett gränsvärde på 500 eftersom det är W3C riktlinjer.
  • Vi tillåter aldrig kontrastvärden under 400.
  • På viktiga textytor som huvudmenyer, startsida och brödtexter gäller riktlinjen 500 eller i närheten av 500.
  • Ett värde under 450 fungerar inte för sådana texter.
  • För andra texter, t.ex. kontraster på en hovereffekt eller mycket stora texter i en kampanjyta (där innehållet också kan nås på andra sätt t.ex. genom navigation eller sök) kan i undantagsfall lägre kontraster accepteras, t.ex. 420.
Den färgpalett som tagits fram har säkrats utifrån detta:

Skillnad i ljusintensitet

  • Vi följer alltid W3Cs riktlinje om skillnad i ljusintensitet enligt nivå AA för texter under 18 punkter (1:4.5)
  • Vi följer alltid W3Cs riktlinje om skillnad i ljusintensitet enligt nivå AA för texter över 18 punkter och några steg uppåt i textstorlek (1:3)
  • Vi kan i undantagsfall frångå W3Cs riktlinjer om skillnad i ljusintensitet för riktigt stora texter t.ex. 72 punkter. Eftersom storleken påverkar läsbarheten också och det inte finns någon riktlinjer från W3C för riktigt stora textstorlekar.

Det verktyg som använts för att mäta skillnad i ljusintensitet (kontraster) finns på: http://www.paciellogroup.com/resources/contrastAnalyser, samt skillnad i färg: http://snook.ca/technical/colour_contrast/colour.html

Exempel på fonthantering:

oktober

Medeltidsmuseets gamla webbplats var byggd någon gång i början på 2000-talet och nu har den, precis som en del andra webbplatser gjort tidigare under året, flyttat in i den nya stockholm.se-plattformen.

Det innebär bland annat att den använder ett gemensamt responsivt ramverk och den modulhantering som tagits fram för att stödja olika typer av innehållskombinationer.

Medeltidsmuseets webbplats

Besök nya webbplatsen

Se även andra webbplatser i samma ramverk:
Stockholm International
Stadsmuseet
Open Stockholm

Förra året togs en ny grund fram för hur stadens e-tjänster ska se och också utvecklas framöver. Alla nya e-tjänster som har utvecklats sedan dess och även de som uppgraderats ingår alltså i det nya ramverket.

Fördelen blir att nu när ramverket blir mobilanpassat så kommer de flesta av dessa tjänster enkelt att kunna uppgraderas för detta. Nedan syns två bilder, från exempeltjänster, i testmiljön. En av e-tjänsterna som redan är ute med det responsiva gränssnittet är geoarkivet.

Exempeltjänst 1

Exempeltjänst 1

Exempeltjänst 2

Exempeltjänst 2

Nu har den första versionen den nya bygglovstjänsten lanserats skarpt. En sak som blir tydligare nu när allt fler tjänster utvecklas kontinuerligt är att det vore bra med en typ av klassificering som visar på vilken version tjänsten är i för närvarande och vilka förbättringar som planeras.
Den nya e-tjänsten handlar om att det går att ansöka om så kallat skyltlov, det vill säga bygglov för skyltar. Tjänsten ska vidareutvecklas under hösten, men just nu kan du ansöka om temporära eller permanenta fasadskyltar och framöver kommer det även att gå att ansöka om hela bygglov samt initiera en ändring av detaljplan via webben.
 
Bygglov för skyltar
Frågor eller synpunkter om tjänsten kan skickas till stadsbyggnadskontoret, stadsbyggnadskontoret@stockholm.se