Aktuellt

2018

februari

Betaversionen av nya stockholm.se lanserad

Nu är den på plats: beta.stockholm.se!

Under våren testar vi ämnesingången ”Förskola”. Med ny design och innehållsstruktur ska användarna ges bättre förutsättningar att hitta en plats på förskola eller få svar på sina frågor.

Gå in på betawebben och testa själv! Låt oss veta vad du tycker, antingen via fliken ”Tyck till” på högerkanten eller genom att svara på enkäten. Eller kommentera direkt här på bloggen!

Kanske känner du någon förälder som ska välja förskola eller har barn i förskola? Eller någon som jobbar med webbplatser och digitala kanaler? Tipsa om betaversionen, vi vill ha in så många synpunkter som möjligt inför det fortsatta utvecklingsarbetet. Tack för ditt bidrag!

Startsida för betaversionen av nya stockholm.se.

Det jobbas på… en beta!

Härmed utdelas en förtjänstmedalj till en teknisk plattform: Går i år till innehållshanteringssystemet, CMS-et, för stockholm.se! Sedan 2007 har det levererat webbsidor och viktig information till stadens invånare, via Stockholms stads kompetenta webbredaktörer.

Det måste vara något av ett rekord när det gäller webbplatser av den här storleken. På utsidan har webbplatsen gjorts om utifrån behov av att mobilanpassa. Imponerande kvalitet vågar jag påstå, som inte själv har varit direkt inblandad i den utvecklingen.

Men nu behöver plattformen förnyas. Kraven på publiceringsverktyget behöver tillgodoses liksom behoven av en mer lättrörlig utveckling. Detsamma gäller för Jämför service där information om stadens serviceutbud hanteras och presenteras.

Är det då den bakomliggande tekniken som invånarna kommer att märka av eller bry sig om? Nej, inte direkt. Så självklart ska vi passa på att utveckla den så kallade ”användarupplevelsen”.

Sedan hösten 2016 har vi på kommunikationsenheten på Stockholms stads stadsledningskontor jobbat på ett nytt koncept för stockholm.se. Användarundersökningar, effektkartläggningar och datadriven analys har genomförts för att ta reda på hur vi kan förbättra servicen på webben och i stadens digitala ekosystem.

Hur kan vi göra det enklare för invånarna att göra sina val till förskola, äldreboenden, hitta idrottsplatser, familjerådgivning och mycket annat? Var finns trösklarna? Vilka metoder ska vi använda internt för att höja kvaliteten på innehållet och följa upp hur bra det fungerar?

Ett första konkret resultat av konceptet blir en betaversion av nya stockholm.se, som presenterar stadens utbud av förskolor och allt runt omkring som föräldrar behöver ha koll på i sammanhanget. Här provar vi ett nytt grepp för att i första hand möta upp mot invånarnas behov, men även förbättra möjligheterna för förvaltningar, bolag och verksamheter inom Stockholms stad att kommunicera mer effektivt kring serviceutbudet.

En av nyheterna är att tajta ihop användarresan genom att låta serviceutbudet, i det här fallet presentationen av förskolor och pedagogisk omsorg, finnas direkt på sidorna om förskola. En annan nyhet är att vi vill prova på att tydligare vägleda användaren i sin resa på väg mot att välja en passande förskola.

Förändringarna är rätt stora och därför passar betaformatet bra för att göra detta. Genom att testa en ny innehållsstruktur och interaktionsdesign direkt på riktiga användare, kan vi få en uppfattning om vi är på rätt spår. Och skruva på konceptet utan att det kostar på för mycket.

Ambitionen är att utveckla det konceptet ytterligare och på sikt komma igång med så kallad A/B-testning direkt i publiceringsmiljön. Den större visionen är att snabbt kunna göra tidiga versioner av nya och lite mer omfattande lösningar, testbara publikt. Skruva på dem, testa igen och sedan lika snabbt få ut direkt till invånarna. Att samtidigt bibehålla högt ställda krav på bland annat driftsäkerhet är en utmaning så klart, men de ska gå! Arbete pågår.

Nämnde jag att betaversion 1 av nya stockholm.se blir publik inom kort? Följ bloggen så blir du den förste som får veta.

2017

juni

Bli bättre på att bli bättre – resan har börjat

Kerstin är fundersam. Uppgifterna är motsägelsefulla. Å ena sidan pekar resultatet av användarenkäten fortsatt uppåt. Inte sedan undersökningen sattes upp för två år sedan har så många svarat positivt på frågan ”Lyckades du åstadkomma det som var syftet med ditt besök?”. Samtidigt talar statistiken från kontaktcenter sitt tydliga språk: det är allt fler som ringer in och undrar över de nya reglerna. Kanske är delen på webben som var tänkt att ge svar på just de frågorna för osynlig för användarna? Eller fungerar inte sökmotoroptimeringen tillräckligt bra?

Kerstin bestämmer sig för att lyfta frågan på kommande samordningsmöte med de andra ämnesansvariga, ansvarig för e-tjänsten och sin huvudredaktör för att börja ringa in förslag på hur de kan komma åt problemet. De kvalitativa och kvantitativa data som hon har i sin dashboard är enkla att få ut i en rapport och kommer bli ett bra underlag för diskussionerna.

Skärmdump på startsida för ämnesingången förskola.

Kanske kommer analys och problemlösning för ämnesingången Förskola fungera så i framtiden. Åtminstone är det något av visionen för oss som jobbar med Stockholms stads nya webbplats.

Sommaren 2018 går vi i mål med projektet och har då förverkligat konceptet vi tog fram hösten 2016. Några av de bärande idéerna är en bättre integration mellan de ämnesmässiga ingångarna på sajten och stadens serviceutbud, en högre grad av sömlöshet i användarresan från start på Google fram till aktuell e-tjänst eller motsvarande slutdestination. Och mer effektiv hantering av innehållet på baksidan.

Vi behöver ge bättre service åt alla invånare som varje dag söker skolplats, äldreboende, skridskoisar, badplatser, familjerådgivning, svar på parkeringsfrågor, kontaktuppgifter på stockholm.se och mycket annat. Statistiken talar sitt tydliga språk: bland de som söker information om förskola på stadens webbplats är det närmare 30 procent som inte hittar det de söker. Lika illa ställt är det för de som söker information om äldreomsorg och tyvärr ser det likadant ut inom fler områden.

Ingångarna på stockholm.se till stadens serviceutbud fyller en viktig funktion som mellansteg för att hjälpa användaren vidare mot det hen vill åstadkomma. Här passerar stora trafikströmmar. Det behöver finnas uppsatta mål med tillhörande uppföljning och analys. Det behövs dessutom någon som tar ansvar för detta, helst en person som både har koll på verksamhetens mål och känsla för invånarnas behov.

Hur vet man att målen uttryckt i nyckeltal, eller så kallade KPI-er är relevanta? Analytikergurun Brian Cliftons definition är värd att hålla i minnet:

 In web analytics, a key performance indicator is a web metric that is essential for your business’s success. The emphasis here is on the word essential. If a 10% change—positive or negative—in a KPI doesn’t make you sit up and call someone to find out what happened, then it is not well defined. Good KPIs create expectations and drive action, and because of this they are a small subset of information from your reports.

”Business success” för Stockholms stad är i det här sammanhanget invånare som lyckas åstadkomma det de vill. Sådant går att mäta och det måste vi börja göra mer systematiskt! Hur ska vi annars veta vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras?

Sedan jag började jobba med webb som redaktör och webbmaster på Riksantikvarieämbetet för 17 år sedan har mycket förändrats inom digitala medier, inte minst vad gäller användarnas beteende på webbplatser. Då handlade det mycket om att visa upp sin verksamhet i ett skyltfönster. I dag förutsätter användarna att de kan uträtta sina ärenden på nätet, effektivt och ändamålsenligt, oavsett om de vill köpa saker eller utnyttja den service som samhället erbjuder.

Vi som har förmånen att jobba inom offentlig sektor måste bli mycket bättre på att se användarnas perspektiv. Det innebär i praktiken att sökmotoroptimera och avhålla oss från begrepp som användarna inte känner igen, att strukturera innehållet på ett mer ändamålsenligt sätt och att överbrygga skarvarna mellan webb, e-tjänster och sociala medier. Utifrån och in, helt enkelt.

Vår resa har börjat och vi har flera spännande idéer på gång för att skapa användbara och smarta lösningar. På den här bloggen kommer vi återkommande belysa dem och de utmaningar vi ställs inför. Häng på, dela med dig av dina egna erfarenheter så kan vi hjälpas åt för att bli bättre!

2015

Det som har varit och strategier för framtiden

Stockholm.se 1996-års version. Det finns mer än KPT-filter och Javascript.
Stockholm.se på CD-Rom?

Jojomensan, där låg den i skrivbordslådan tillsammans med reportaget från CAP & Design. Från september 1997 alltså. Skivan också förmodligen. Det är 1996-års webbplats det handlar om, som på något sätt blivit kvar och nu dykt upp i sommarrensningen.

Det var lite annorlunda med webben på nittiotalet. Även om det framgår av artikeln att det fanns en databas med på ett hörn så känns alternativet ”Med frames, No Java” rätt exotiskt främmande. Intervjupersonen gör gällande att det fanns mer att jobba med än Javascript och ”KPT-filter” (vilket måste betyda Kai’s Power Tools – verktygslådan för att göra bevels, eld och typ annat viktigt), även om det känns i efterhand som att webben var rätt mycket script o flames.

Men det var då det. Nuförtiden är utmaningarna lite annorlunda.

Nu under våren har vi börjat blicka framåt från där vi står idag. Det finns en hel del som kan göras, så under hösten kommer ett förslag kring Digital strategi att arbetas vidare med.

Dock är en del klar redan nu och den delen kallar vi för ”Det digitala ekosystemet”. Det handlar i korthet om att när vår digitala närvaro växer så blir det ännu viktigare att knyta ihop de olika delarna i utvecklings- och förvaltningsfasen.

MålsättningAtt olika delar i det digitala ekosystemet samverkar för att skapa en bra och sammanhållen upplevelse.

Det rimligaste sättet att knyta ihop den digitala närvaron ska också vara utifrån perspektivet användaren och hens beteenden. När användaren rör sig mellan olika delar i en kedja med tjänster så använder vi därför begreppet användarresa. En användarresa kan spänna mellan, och knyta ihop flera olika tjänster i det digitala ekosystemet.

Användarresan i det digitala ekosystemet. Det vill säga hur användaren rör sig mellan olika tjänster och webbplatser.
Vi har också identifierat fem olika hygienfaktorer som måste fungera i de olika tjänsterna för att de ska uppfattas som en helhet.

Hygienfaktorer: Tillgänglighet, Grafisk profil, Prestanda, Begriplighet, Stöd för olika plattformar
Förutom tillgänglighet, grafisk profil, plattformsstöd och begriplighet så ser vi prestanda som en viktig parameter som lätt kan få upplevelsen att spricka om skillnaderna är för stora.
Prestanda och laddtiderSedan måste även tjänsterna framöver knytas ihop med varandra och med stockholm.se förstås. I exemplet nedan är bokningstjänsten ihopkopplad med sidan för Eriksdalsbadet. Dagsaktuella kurser och träningspass bör alltså visas direkt i sitt sammanhang, med möjligt att gå vidare in i ett bokningsflöde för att skapa en attraktiv och enkel användarresa.

Stockholm.se 2016-2018
Så, med det så tackar jag för mig, tar föräldraledigt ett tag och kanske även stänger ned den här bloggen. Vi får se. Det har ju trots allt gått några år sen 2008. Typ. 🙂

PS.
För övrigt så är ju animerade gif:ar sjukt underskattat. Typ det bästa från nittiotalet och något att ta med sig.

PS2. Här finns en powerpoint för den som mot förmodan inte gillar animerade gif:ar

Kulturskolan nylanserar och lite annat

Inom kort kommer Kulturskolan Stockholm att nylansera inom samma koncept och tekniska lösning som Stadsmuseet, Stadsarkivet och Medeltidsmuseet med flera. En egen och ny twist på stadens grafiska profil ger den ett särpräglat, men ändå Stockholms-likt utseende.

Kulturskolan nylanserar

Förutom Kulturskolan så har också tjänsten för att hitta Livsmedelsinspektioner (nedan) nylanserats och den välanvända tjänsten för att söka förskoleplats är på gång och kommer att nylanseras sommaren med ett nytt utseende och med prestandaförbättringar.

E-tjänsten för att hitta livsmedelsinspektioner på restauranger

Nya tjänsten för att ansöka om förskola

Tillgänglighet i stadens lokaler

Tillgänglighetsinkoner
För drygt ett år sedan tog vi i en arbetsgrupp fram en modell som ska göra det enklare att kommunicera vilken typ av tillgänglighet en lokal har. Detta för att underlätta för alla stockholmare att kunna besöka och använda stadens verksamheter.

Bakgrunden var att webblösningen Entré Stockholm som innehåller ett stort antal mätvärden och beskrivningar av olika sorter ska avvecklas. Bland annat därför att innehållet inte går att underhålla (med rimliga arbetsinsatser) och att underlaget är svårt att begripa för användarna.

I den nya modellen kommer uppgifter om tillgänglighet i lokalerna istället att presenteras tillsammans med all övrig information om verksamheten, i det här fallet i Jämför service. Det kommer även att vara möjligt att använda tillgänglighet som en parameter för att söka fram verksamheterna i Jämför service. Modellen är helt öppen och får gärna användas av andra utanför Stockholms stad för att kommunicera tillgänglighet.

Inom kort kommer det här att lanseras i Jämför service, något vi tror kommer att underlätta för alla.

Läs mer om modellen för tillgänglighet i stadens lokaler

Tillgänglighetsikoner på förskola i Jämför service

maj

Nytt gränssnitt på gamla tjänster

Förra året beslutades om ett större versionslyft av många befintliga e-tjänster. Några av dem som nu har uppgraderats är tillstånd för att borra efter bergvärme (alias värmepumpar) samt tjänsten för att registrera en verksamhet som hanterar livsmedel. Båda e-tjänsterna är från 2009 och är några av de första tjänsterna från satsningen i e-tjänstprogrammet.

Bergvärmetjänsten ersatte ett ganska omfattande manuellt förfarande när den lanserades och visade vad som var möjligt att göra på webben (istället för på papper) med den interaktiva kartan.

E-tjänsten för borrhål

Gå till bergvärmetjänsten


E-tjänsten för anmälan av livsmedelshantering

Stadens kontaktvägar, stockholmarna och webben

Ungefär hälften av stockholmarna söker kontakt med kommunen (en eller flera gånger) under ett år. När de gör det så använder de olika vägar varav webben är största.

För att göra det lättare att prata om våra kontaktvägar, hur de användas och vad som är viktigt att tänka på har vi tagit fram en grafisk överblick, som en del i ett utbildningsmaterial för stadens webbredaktörer.

Några detaljer från grundmaterialet är bland annat att äldre jämfört med yngre föredrar telefon framför e-post och använder de stockholm.se vill de helst ha kontaktuppgifter. Parkerings- och stadsbyggnadsfrågor engagerar något fler män än kvinnor medan skola och fritid engerar kvinnor i något högre grad än män. Överlag verkar också kvinnor och yngre lite mer positiva till stockholm.se än män och äldre och de som har kontakt med kommunen i frågor som rör förskola, skola och kulturfrågor är mer nöjda än inom andra verksamhetsområden.

De som använder e-tjänster har oftast barn under 18 år, vilket inte är så konstigt eftersom det finns många e-tjänster som riktar sig till den målgruppen. Till exempel e-tjänster om förskoleansökan, ansökan om förskoleklass, skolwebben, fronter, kollo, boka simskola, sommarjobb, kulturskolans kurskatalog och liknande.

Stockholmarna och webben - infografik över webbanvändning

april

Stadsarkivet nylanserar


Stockholms stadsarkiv har nylanserat sin webbplats på samma plattform som Medeltidsmuseet och Stadsmuseet, med en egen tvist på den grafiska profilen. Vad gör då Stadsarkivet sju våningar under marken?

Se den korta filmen för en snabb, visuell resa om vad som finns att upptäcka!

Stockholms stadsarkivs webbplats
Du hittar Stadsarkivet på stockholm.se/stadsarkivet

Beräkna din avgift

Idag lanserades tjänsten för att beräkna avgifter. Vilka avgifter då? Jo det är avgifter för insatser som omfattas av SoL, alltså socialtjänstlagen.
Det kan till exempel handla om hemtjänst inom äldreomsorgen.

Du blir i tjänsten guidad genom ett kort flöde där du fyller i dina uppgifter för att sedan få ett preliminärt resultat. Detta är en första version och mobilanpassning och fler språk kommer under våren.

Avgifter inom Socialtjänstlage - bild på e-tjänst

Här hittar du tjänsten för avgiftsberäkning

Senaste blogginläggen

Arkiv