7

okt

Lanserade miniwebbar

Förutom att jobba för fullt med webbprojektet jobbar vi även med andra delar av stadens digitala ekosystem. Som tidigare nämnts på bloggen har vi tagit fram en webblösning som går under namnet Miniwebb. Namnet är kanske lite missvisande, det är absolut inget mini över de sajter som tas fram men ni vet hur det är med arbetsnamn som lever vidare…

I början av sommaren lanserades de första sajterna så nu är vi uppe och rullar! För den som är nyfiken på hur det kan se ut kan ni gå in och kolla på nedan sajter.

Stadshuset.stockholm, som fyller en efterlängtad funktion för visningsenheten på Stadshuset.

Smartstad.stockholm, som tar ett samlat grepp kring stadens smart stad-initiativ.

Stadshusab.stockholm.se, som ersatte sin tidigare lösning med en miniwebb som är enklare att hantera.

utanegenbil.stockholm.se, som tar sig an miniwebben utifrån ett kampanjwebbstänk.

Miniwebbarna kommer att fylla sin plats i det digitala ekosystemet och är ett bra komplement till övriga lösningar. Tanken bakom miniwebbarna är att det ska vara lätt att komma igång och lätt att hantera innehåll och där tycker jag vi har lyckats bra! Nu väntar ytterliga ett gäng miniwebbar på lansering och för kommande aspiranter finns en ansökningsprocess med tydliga krav på hantering och uppföljning.

1

feb

En ny webbplats i webbprojektet har sett dagens ljus. Om Stockholms stad, stad.stockholm, där vi till skillnad från de flesta av våra webbplatser fokuserar på oss själva och vårt eget arbete.

Om Stockholms stad ska ge en sammanhållen bild av stadens organisation, ansvarsområden och arbete. Här ska du kunna hitta de politiska besluten, information om stadens organisation och kontaktvägar, men också hur stadens budget ser ut.

I den gamla versionen av stockholm.se har vi haft problem med att vi har haft alltför många ingångar som legat under rubriken Om Stockholm. Som användare utan kännedom om exakt hur vi byggt upp sajten måste det i många fall kännas överväldigande. Om jag vill hitta till min stadsdelsnämnd, ska jag då gå till Politik och beslut eller Organisation? Varför är Grafisk profil så viktigt att det ligger direkt på startpunkten Om Stockholm?

Det här har vi tagit fasta på när vi byggt upp det nya. Vi ska berätta det man behöver veta, men det ska vara enkelt, relevant och överskådligt. Inte minst, man måste kunna lita på att informationen fortfarande är aktuell. I arbetet med att gå igenom de gamla sidorna har vi hittat flera exempel där vi inte riktigt förstår varför vi en gång tyckt att den här informationen måste finnas tillgänglig. Alltför många sidor ser ut att inte ha fått en översyn på länge.

Resultatet av arbetet är en webbplats med färre sidor än tidigare, men framför allt färre ingångar. 23 ingångar har blivit nio. Vi hoppas att det därmed ska bli enklare att förstå vart man ska gå för att hitta rätt.

En viktig ingång är Så arbetar staden. Här samlar vi sidor som berättar hur Stockholms stad arbetar kring olika frågor. Det kan handla om till exempel socialtjänst, klimat och miljö eller verksamhetsutveckling.

Vi vet att många andra kommuner och andra parter ofta letar efter information om hur vi lagt upp arbetet i en fråga.

I den gamla lösningen sprider vi ut den informationen under olika ämnesingångar. Ibland har det skett på ett sätt att det gjort användarresan för de stockholmare som vill ta del av stadens verksamhet snårigare än behovet. Vill du ha en förskoleplats till ditt barn betyder inte det automatiskt att du vill veta hur vi rent byråkratiskt arbetar med förskolefrågor eller hur vi organiserat vår förskoleverksamhet.

Med Om Stockholms stad hoppas vi kunna se till att den som vill veta hur vi arbetar ska kunna göra det, men den som bara vill ta del av resultatet av vår verksamhet ska slippa belastas med vår byråkrati.

5

okt

Dags för Miniwebb!

Utöver arbetet med stadens nya webbplats har vi även andra spännande projekt på gång. Nu är det inom kort dags för lansering av vår nya webblösning, kort och gott kallad för Miniwebb!

I samband med att vår lösning för bloggar behövde uppgraderas växte det fram en idé om att i samma veva ta fram en plattform som även hanterar behovet av mindre webbplatser. Vi har under en längre tid sett att det inom staden finns ett behov bland stadens verksamheter att kunna skapa enkla och billiga miniwebbplatser för att kunna blogga, ha tidsbegränsade kampanjer eller sådan information som inte har någon naturlig plats på stockholm.se, en verksamhetswebb eller i en e-tjänst.

Genom att förenkla för de som behöver en webbplats utanför de alternativ som idag kan erbjudas centralt tror vi att en bättre användar­resa kan möjliggöras. Besökarna möts av en design (både grafiskt och interaktionsmässigt) där de känner igen Stockholms stad som avsändare. Genom att på detta sätt förenkla för alla intressenter tar vi ytterligare ett steg mot att öka stadens tillgäng­lighet och att skapa bättre balans i det digitala ekosystemet.

Tanken bakom miniwebbar är att det ska vara lätt att komma igång och lätt att hantera innehåll. Oavsett miniwebb eller blogg kommer webbplatsen med färdig design som följer stadens grafiska profil och ett antal byggklossar som går att sätta samman. Plattformen bygger på WordPress där vi har tagit fram ett tema för Stockholms stad och där det inom ramarna för temat  fritt går att sätta samman komponenterna. Vi vill inte att alla webbplatser ska se likadana ut men vill samtidigt att de ska hålla sig inom stadens profil och manér. Det ska vara lätt att göra rätt!

Nu i november kommer vi att sätta upp ett antal piloter som får klämma och känna på lösningen innan vi går skarpt. Vi återkommer i ämnet och avslutar med ett exempel på hur det skulle kunna se ut.

11

jul

Nu går vi mot .stockholm

Internt kallar vi Stockholms stads nya webbplats för nya stockholm.se, men den kommer egentligen ha ett nytt namn under en ny toppdomän.

Lite bakgrund. ICANN är organisationen som bestämmer över hela världens toppdomäner. Den styrs i en flerpartsmodell där alla som äger en toppdomän kan vara med och påverka. Tidigare har det bara funnits så kallade landstoppdomäner, som .se och .no och legacy-toppdomäner som .com, .org och .net. År 2011 öppnade ICANN upp för organisationer, städer och regioner att ansöka om att få äga en egen toppdomän. Stockholms stad var en av drygt 1200 aktörer som ansökte och 2014 fick vi tillgång till vår alldeles egna .stockholm.

Redan vid ansökan sattes strategin för hur .stockholm skulle användas; för stadens egna verksamheter för att bättre kunna paketera vår service och kommunicera med våra invånare. En stor del av strategin utgick från digitaliseringsinitiativ och smart stad-tänket.

En andra större del i vägvalet handlade om att vi kan få regera med järnhand när det kommer till kvalitet och säkerhet på vår egen toppdomän. För att få använda en .stockholm-domän till sin verksamhet måste webbplatsen nå upp till en viss kvalitet. Dels kvalitet på säkerheten, det grafiska och språk och tillgänglighet. Dels kvalitet på mål och mätpunkter. Det har blivit allt viktigare för oss att sätta mål och mätpunkter för att kunna hålla koll på hur våra webbplatser fungerar. Gör de vad de ska? Hittar våra besökare det de söker? För när de inte gör det så behöver vi vara beredda på att göra något åt saken, och det är omöjligt för oss att veta vad som är fel om vi inte har mätt på det.

Något vi har mätt massor på är hur våra besökare beter sig på vår webb. Flera undersökningar och mätningar har visat oss att en besökare inte besöker två olika serviceutbud vid samma besök på vår webbplats – så varför klustrar vi ihop allt?

Den nya webbplatsen vi bygger fokuserar på användarresan, och om att paketera ihop serviceutbuden för att bättre möta upp användarens behov. Vår nya toppdomän kommer användas för att tydligt kommunicera vilket serviceutbud man är ute efter, till exempel förskola.stockholm, äldreomsorg.stockholm och företag.stockholm.

Tänket med att möta användarens behov präglar all digital utveckling vi gör på stadens webbar. Ett exempel är Stockholm växer, där man kan läsa om stadens alla byggprojekt. Det är en webbplats som jag har sett utvecklas oerhört under det senaste året. Att lyckas få igenom en sak som att döpa projekten till vad de är och inte vad projektet heter i våra ärendehandlingar må tyckas vara en småsak, men för oss som arbetar med det här, och för en besökare som bara vill hitta det de söker så är det en skillnad som natt och dag.

Och att ha kunnat få följa den här utvecklingen och se Stockholm växer svara mer och mer till sitt syfte gjorde det till den självklara piloten ut för vår nya toppdomän. Allt är inte helt klart, vi har fortfarande vissa mätpunkter att arbeta med, men vi kan inte vänta längre av all iver. Från och med idag kan ni besöka https://växer.stockholm. Och räkna med att .stockholm är ett riktigt dragplåster för att göra ditt besök så tryggt och bekvämt som möjligt.

4

jun

Den har nu ett antal månader på nacken, Stockholms stads uppgraderade webbplats om hur Stockholm växer.

Vår ambition är att erbjuda ett snabbt och enkelt sätt att skaffa information om vad som pågår när Stockholm utvecklas för att vara en bra plats för alla oss som bor och vistas här.

Vi har arbetat med en lanserad betaversion av Stockholm växer sedan sommaren 2016. Först i liten skala, med endast en bråkdel av alla projekt och fokuserat på några utvalda delar av staden, för att allteftersom skala upp till att omfatta hela staden och alla intressanta projekt.

På webbplatsen, under Projekt, kan du hitta byggprojekt som är allmänt intressanta för dem som rör sig i ett område, när projekten förväntas vara klara och hur det då kan komma att se ut.

Under Tema ligger ämnen som till exempel Utemiljö, Översiktsplanen och Social hållbarhet. Här samlar vi sådant som inte är byggprojekt men ändå är viktiga i utvecklingen av Stockholm.

En viktig grundpelare i den uppgraderade versionen av webbplatsen är att utgå ifrån stockholmarna. Inte alla kan till exempel känna sig hemma i stadens administrativa indelning i 14 stadsdelsområden utan relaterar istället till sin egen stadsdel. Man bor till exempel i Högdalen, inte Enskede-Årsta-Vantör! Det har vi tagit fasta på när vi byggt upp innehållsstrukturen. Alla stadsdelar som det pågår utveckling i hittar du under Områden. Där listas även Stadsutvecklingsområden, områden med många projekt som hänger ihop med varandra.

Som en del av lanseringen började vi att göra poddar som handlar om när, var och hur Stockholm utvecklas. Varje podd handlar om ett tema och ett område.

Vi har arbetat mycket med att ändra vårt språkbruk för att skriva målgruppsanpassat och inte falla in i våra interna benämningar. Kalla ett projekt vad det är, inte vad projektet heter i våra ärendehandlingar!

Den sista stora pusselbiten för att webbplatsen skulle kännas färdig var den dynamiska kartan. Alla projekt- och områdessidor har en karta för att visa var just det projektet eller området är beläget.

Vi lägger kontinuerligt upp nya byggprojekt. Just nu finns det 520 projekt på Stockholm växer.

vaxer.stockholm.se

21

feb

Betaversionen av nya stockholm.se lanserad

Nu är den på plats: beta.stockholm.se!

Under våren testar vi ämnesingången ”Förskola”. Med ny design och innehållsstruktur ska användarna ges bättre förutsättningar att hitta en plats på förskola eller få svar på sina frågor.

Gå in på betawebben och testa själv! Låt oss veta vad du tycker, antingen via fliken ”Tyck till” på högerkanten eller genom att svara på enkäten. Eller kommentera direkt här på bloggen!

Kanske känner du någon förälder som ska välja förskola eller har barn i förskola? Eller någon som jobbar med webbplatser och digitala kanaler? Tipsa om betaversionen, vi vill ha in så många synpunkter som möjligt inför det fortsatta utvecklingsarbetet. Tack för ditt bidrag!

Startsida för betaversionen av nya stockholm.se.

22

jun

Det som har varit och strategier för framtiden

Stockholm.se 1996-års version. Det finns mer än KPT-filter och Javascript.
Stockholm.se på CD-Rom?

Jojomensan, där låg den i skrivbordslådan tillsammans med reportaget från CAP & Design. Från september 1997 alltså. Skivan också förmodligen. Det är 1996-års webbplats det handlar om, som på något sätt blivit kvar och nu dykt upp i sommarrensningen.

Det var lite annorlunda med webben på nittiotalet. Även om det framgår av artikeln att det fanns en databas med på ett hörn så känns alternativet ”Med frames, No Java” rätt exotiskt främmande. Intervjupersonen gör gällande att det fanns mer att jobba med än Javascript och ”KPT-filter” (vilket måste betyda Kai’s Power Tools – verktygslådan för att göra bevels, eld och typ annat viktigt), även om det känns i efterhand som att webben var rätt mycket script o flames.

Men det var då det. Nuförtiden är utmaningarna lite annorlunda.

Nu under våren har vi börjat blicka framåt från där vi står idag. Det finns en hel del som kan göras, så under hösten kommer ett förslag kring Digital strategi att arbetas vidare med.

Dock är en del klar redan nu och den delen kallar vi för ”Det digitala ekosystemet”. Det handlar i korthet om att när vår digitala närvaro växer så blir det ännu viktigare att knyta ihop de olika delarna i utvecklings- och förvaltningsfasen.

MålsättningAtt olika delar i det digitala ekosystemet samverkar för att skapa en bra och sammanhållen upplevelse.

Det rimligaste sättet att knyta ihop den digitala närvaron ska också vara utifrån perspektivet användaren och hens beteenden. När användaren rör sig mellan olika delar i en kedja med tjänster så använder vi därför begreppet användarresa. En användarresa kan spänna mellan, och knyta ihop flera olika tjänster i det digitala ekosystemet.

Användarresan i det digitala ekosystemet. Det vill säga hur användaren rör sig mellan olika tjänster och webbplatser.
Vi har också identifierat fem olika hygienfaktorer som måste fungera i de olika tjänsterna för att de ska uppfattas som en helhet.

Hygienfaktorer: Tillgänglighet, Grafisk profil, Prestanda, Begriplighet, Stöd för olika plattformar
Förutom tillgänglighet, grafisk profil, plattformsstöd och begriplighet så ser vi prestanda som en viktig parameter som lätt kan få upplevelsen att spricka om skillnaderna är för stora.
Prestanda och laddtiderSedan måste även tjänsterna framöver knytas ihop med varandra och med stockholm.se förstås. I exemplet nedan är bokningstjänsten ihopkopplad med sidan för Eriksdalsbadet. Dagsaktuella kurser och träningspass bör alltså visas direkt i sitt sammanhang, med möjligt att gå vidare in i ett bokningsflöde för att skapa en attraktiv och enkel användarresa.

Stockholm.se 2016-2018
Så, med det så tackar jag för mig, tar föräldraledigt ett tag och kanske även stänger ned den här bloggen. Vi får se. Det har ju trots allt gått några år sen 2008. Typ. 🙂

PS.
För övrigt så är ju animerade gif:ar sjukt underskattat. Typ det bästa från nittiotalet och något att ta med sig.

PS2. Här finns en powerpoint för den som mot förmodan inte gillar animerade gif:ar

19

jun

Kulturskolan nylanserar och lite annat

Inom kort kommer Kulturskolan Stockholm att nylansera inom samma koncept och tekniska lösning som Stadsmuseet, Stadsarkivet och Medeltidsmuseet med flera. En egen och ny twist på stadens grafiska profil ger den ett särpräglat, men ändå Stockholms-likt utseende.

Kulturskolan nylanserar

Förutom Kulturskolan så har också tjänsten för att hitta Livsmedelsinspektioner (nedan) nylanserats och den välanvända tjänsten för att söka förskoleplats är på gång och kommer att nylanseras sommaren med ett nytt utseende och med prestandaförbättringar.

E-tjänsten för att hitta livsmedelsinspektioner på restauranger

Nya tjänsten för att ansöka om förskola

17

jun

Tillgänglighet i stadens lokaler

Tillgänglighetsinkoner
För drygt ett år sedan tog vi i en arbetsgrupp fram en modell som ska göra det enklare att kommunicera vilken typ av tillgänglighet en lokal har. Detta för att underlätta för alla stockholmare att kunna besöka och använda stadens verksamheter.

Bakgrunden var att webblösningen Entré Stockholm som innehåller ett stort antal mätvärden och beskrivningar av olika sorter ska avvecklas. Bland annat därför att innehållet inte går att underhålla (med rimliga arbetsinsatser) och att underlaget är svårt att begripa för användarna.

I den nya modellen kommer uppgifter om tillgänglighet i lokalerna istället att presenteras tillsammans med all övrig information om verksamheten, i det här fallet i Jämför service. Det kommer även att vara möjligt att använda tillgänglighet som en parameter för att söka fram verksamheterna i Jämför service. Modellen är helt öppen och får gärna användas av andra utanför Stockholms stad för att kommunicera tillgänglighet.

Inom kort kommer det här att lanseras i Jämför service, något vi tror kommer att underlätta för alla.

Läs mer om modellen för tillgänglighet i stadens lokaler

Tillgänglighetsikoner på förskola i Jämför service

12

maj

Nytt gränssnitt på gamla tjänster

Förra året beslutades om ett större versionslyft av många befintliga e-tjänster. Några av dem som nu har uppgraderats är tillstånd för att borra efter bergvärme (alias värmepumpar) samt tjänsten för att registrera en verksamhet som hanterar livsmedel. Båda e-tjänsterna är från 2009 och är några av de första tjänsterna från satsningen i e-tjänstprogrammet.

Bergvärmetjänsten ersatte ett ganska omfattande manuellt förfarande när den lanserades och visade vad som var möjligt att göra på webben (istället för på papper) med den interaktiva kartan.

E-tjänsten för borrhål

Gå till bergvärmetjänsten


E-tjänsten för anmälan av livsmedelshantering