I dag är det exakt ett år sedan webbplatsen stockholm.se släcktes och helt ersattes av multisajten .stockholm. Vad har vi lärt oss av att gå från en webbplats till 29 så här långt? Den kanske främsta insikten är att en av grundhypoteserna i konceptet som handlar om att användarna rör sig i stuprör i sina användarresor, stämmer. Läs mer
Visar inlägg med tagg:
Poff! så var det dags att gå på julledighet igen. Mycket har hänt sedan förra gången men ack vad vattnet under broarna rinner fort. Hursomhelst, dags att summera året som gått, här kommer några återblickar. Läs mer
Nu börjar vi äntligen få trafikstatistik för multisajten som överlappar förra året. De som brukar grotta ner sig i den typen av data och gillar att göra analyser vet att referens till motsvarande tidpunkt året innan, oftast är den mest intressanta jämförelsen när det kommer till att utläsa trender. Vi har hittills använt Google Search Console för några utvalda sajter för att få koll på hur relevant innehållet är på Google. Vårt paradexempel förskola.stockholm är en av sajterna som vi mäter detta på. Läs mer
En helt oförutsägbar vår försvinner bortom horisonten. Hela utvecklingsmaskineriet för Stockholm webb har skötts på distans och som så många andra som jobbat hemifrån har vittnat om, har det gått förvånansvärt bra. Bortsett då från en del kroppsliga krämpor för egen del som påminner om att skärmarbete och onlinemöten vid köksbord, soffan i vardagsrummet eller i bästa fall ett skrivbord kräver att man tar hand om sig extra mycket!
Arbete mitt i sommaren kan under gynnsamma förhållanden innebära lite tid till nödvändig omvärldsbevakning. Och reflektion. Så pass på, här kommer ett tankespån! Läs mer
Före årsskiftet ersatte vi startsidan för stockholm.se med den nya start.stockholm. I dag 29 januari är det dags att släcka återstående delar på webbplatsen. Förmodligen blir det sista kapitlet i historieskrivningen om en webbplats som hängt med i hela tolv år! Nedsläckningen är också den sista länken i en nu rätt lång kedja av utvecklingssteg som inleddes med en första betaversion av förskola.stockholm. Läs mer
25
nov
Visste du att webbplatsen stockholm.se släcks ned 29 januari 2020? Att den då kommer ha ersatts av 30 nya webbplatser? Och att samtliga har toppdomänen .stockholm som primär domän? Nu vänder vi snart blad till ett nytt kapitel i historieskrivningen av Stockholms stads digitala tjänster.
Någon därute i Semestersverige eller övriga svensktalande delar av världen som följer vår blogg och väntar spänt på att höra hur det går för oss? Kanske inte just nu i mitten av juli. Men snart nog är alla tillbaka vid sina skrivbord och i mötesrummen och vill så klart veta hur arbetet med Stockholms stads nya webbplats utvecklas.
Sommaren 2016 påbörjade vi det omfattande konceptarbetet. I februari 2018 nådde vi en första milstolpe i och med lanseringen av betawebben för förskola.stockholm. December samma år ersatte vi Förskola och Äldresomsorg på stockholm.se helt och sedan dess har vi lanserat inte mindre än sju nya ingångar, eller sajter om man så vill, under vår toppdomän. Alla finns samlade på betawebbens startsida tills vidare.
I och med senaste releasen fick vi också ut en första version av webbplatssök (Epifind). Därmed har vi uppnått ytterligare en milstolpe som innebär att beta-fasen är i stort sett avslutad. Med undantag för en ny startsida där vi kommer vilja ha input från er experter och andra som följer den här bloggen, återkommer om det.
Jag vågar lugnt påstå att det senaste halvåret har varit projektets mest intensiva så här långt. En otrolig arbetsinsats av teamet här på kommunikationsenheten på Stadsledningskontoret, av kommunikatörer på alla förvaltningar runt om i Stockholms stad som har involverats så här långt och av leverantörernas respektive team.
Och förhoppningsvis ett rejält lyft för alla de som använder ingångarna förskola.stockholm, äldreomsorg.stockholm, begravning.stockholm med flera. Det ska vi leda i bevis så snart vi har fått styr på vår uppföljning. Kvalitet måste alltid vinna över tidsparametern även om det är pressat!
Om allt går som planerat har vi gått i mål vid årsskiftet. Om några veckor brakar sista halvlek igång och därmed sista fasen i projektet. Följande står på tur:
- Produktion och lansering av återstående 13-14 ingångar/webbplatser till stadens serviceutbud.
- Ny startsida.
- Säkerställa att vi håller lägsta godtagbara nivå av tillgänglighetsanpassning tills dess att nya lagen om tillgänglighet till digital offentlig service träder i kraft 23 september (en redovisning av våra avvägningar ska också finnas på plats då).
- Höja nivån på tillgänglighetsanpassning ytterligare inför lansering av ingångar för socialt- och ekonomiskt stöd och stöd vid funktionsnedsättning.
- Lösning för det vi kallar för aktualitetsinformation, det vill säga innehåll som har nyhetsprägel eller handlar om en händelse i tid (kalendarieaktivitet). Och som gör nytta på riktigt!
Vi kommer nog ha lite att pyssla med även efter sommaren.
Så långt en utblick över projektet bakåt och framåt i tiden. På samma sätt kan jag personligen blicka ut över mitt eget liv och alla användarresor jag har gjort där kommunen har varit inblandad på ett eller annat sätt. Söka förskola till sonen och hitta ny grundskola. Och snart gymnasieskola. Ta reda på vad som gäller för förälder som blivit gammal och behöver vård och omsorg. Hitta en cykelpump. Eller förhoppningsvis badplats om sommarvädret repar sig. Listan kan göras lång.
Gemensamt för ett stort antal av invånarna som vill ta del av Stockholms stads serviceutbud är att deras resa börjar på webben. Att vara med och bygga den infrastrukturen är utmanande och samtidigt så meningsfullt.
Trevlig sommar!
När vi 2016 gick i mål med konceptarbetet för nya webbplatsen .stockholm hade vi några viktiga insikter med oss. Till exempel behovet av att skapa bättre sömlöshet i användarresan mellan 1.) webbplatsen som vanlig startpunkt i Stockholms stads digitala ekosystem, 2.) Hitta service som presenterar stadens serviceutbud och 3.) e-tjänsterna. Men också det förändrade användarbeteendet där Google är den faktiska startsidan vilket medför att webbplatsen behöver möta upp och leda vidare från djuplandningar mer effektivt.
För att konkretisera konceptet jobbade vi vidare med två huvudtyper av ingångar på webbplatsen. Dels de viktiga ämnesingångarna som leder direkt till serviceutbudet. Men också en annan typ av ingångar som kan användas för att inspirera invånarna att upptäcka allt det som Stockholms stad har att erbjuda. Eller kanske få reda på saker man inte visste att att man ville veta. Egentligen är det en helt annan typ av dimension som saknas på dagens stockholm.se vilket ofta leder till att förvaltningar och bolag löser det behovet på andra sätt.
Då i konceptet jobbade vi kring temat ”Vinter i Stockholm”. Här skulle invånarna kunna ha koll på vad som gäller när första snötäcket lägger sig, till exempel framkomlighet på stadens gator. Men också vad man kan hitta på i form av vinteraktiviteter.
Men nu är det vår! Och då tar många stockholmare fram sina cyklar för att kunna förflytta sig snabbt och effektivt. Kanske upptäcker man att däcken behöver pumpas. Då passar det ju utmärkt att kunna hitta närmaste cykelpump som Stockholms stad tillhandahåller. Eller få bra tips på hur man kommer igång med cykelpendling.
Sammantaget ger det win win, i form av bättre framkomlighet för alla i staden, bättre luft och positiva hälsoeffekter för den enskilde. Lägligt nog sammanfaller detta med lanseringen av temaingången Cykla i Stockholm.
Besök gärna och tyck till om vad du ser. Inspirerande? Användbart? Och när du ändå är igång besök också Bygglov.stockholm som lanserades nu i veckan. Serieproduktionen av nya ingångar på .stockholm som ska ersätta befintliga på stockholm.se är i full gång.
Vad väljer ni att översätta ert innehåll på för språk? Och hur motiverar ni det?
Det är en återkommande fråga som vi får från både kommunikatörer och webbansvariga internt inom Stockholms stad och från andra kommuner och aktörer inom offentlig sektor.
Att låta översätta innehåll kan vara både svårt vad gäller att få till bra kvalitet, och kostsamt. Men ändå såklart nödvändigt med tanke på att vi lever i ett tidevarv som är mer mångkulturellt och internationellt än någonsin tidigare.
Under 2018 satte vi frågan under lupp och nu har vi gjort några huvudsakliga vägval. De kan sammanfattas i: 1.) Lagkrav. 2.) Behovsstyrning. 3.) Implementering av smart teknik.
De lagar som vi tar avstamp i är dels Språklagen (2009:600), dels Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). Tillämpningen av dem finns förhållandevis utförligt uttolkade i ”Vägledning för webbutveckling” som numer hålls under Myndigheten för digital förvaltnings vingar. Sedan har vi i vår tur gjort en tolkning av vägledningens rekommendationer.
Några sammanfattande huvudpunkter:
- All information ska vara på begriplig svenska.
- Grundläggande och sammanfattande information ska finnas på samtliga fem minoritetsspråk i form av globala sidor. Särskild tyngd på möjligheten att kunna ha kontakt med staden på sitt eget språk.
- Grundläggande och sammanfattande information ska finnas på svenskt teckenspråk, i form av en global sida.
Stockholm är en i allt högre grad internationell stad. Behovet av information på webbplatsen på engelska och andra alternativa språk växer hela tiden. Egentligen skulle vi vilja kunna översätta allt, men det låter sig nog inte göras inom en överskådlig tid. Desto viktigare då att identifiera de delar där behoven är som störst.
Behovsstyrd översättning är också något som ”Vägledning för webbutveckling” rekommenderar. När vi tar reda på användarnas behov i samband med att vi bygger nytt, måste vi också försöka identifiera vilka språkgrupper som är aktuella. Det kan vara verksamheter som bedrivs på andra språk än svenska, till exempel inom äldreomsorgen. Här finns det uppenbarligen ett behov, något som vi bör kunna möta upp mot redan vid första kontakten på webbplatsen.
Ett annat exempel är Stockholms fantastiska utbud av platser och anläggningar för utomhusaktiviteter – parker, lekplatser, strandbad, hundrastgårdar och mycket annat. Allt är gratis och visst vore det fint att kunna bjussa på den informationen på kvalitativ engelska även för besökare från andra länder?
Samtliga publiceringsansvariga för de olika delarna av nya sajten ansvarar för att både lagkrav efterlevs och att de mest primära behoven tillgodoses. Vi på kommunikationsenheten har ett övergripande ansvar.
Men tänk om man kunde erbjuda allt innehåll på webbplatsen och i stadens servicekatalog – Hitta service – på många, många fler språk? Utopi? Kanske.
I praktiken gör vi det redan i dag om än på en väldigt grundläggande nivå med Google Translate. Här pågår spännande teknisk utveckling med smart teknik inte minst på klientsidan. Det vill vi såklart vara med och testa för de ovanstående delar som inte måste ha högkvalitativa översättningar. Inom en inte alltför avlägsen framtid kanske det glappet mellan manuellt och maskinellt översatt inte kommer vara så stort.
28
jan
Hiss eller diss? Vad tyckte invånarna om förskola.stockholm och äldreomsorg.stockholm? Nu har det snart gått sju veckor sedan vi lanserade betaversion 2 av Stockholms stads nya webbplats och de första mätresultaten börjar trilla in. Spännande värre!
Först och främst ville vi säkra att flytten från befintliga stockholm.se in på de nya sajterna under den nya toppdomänen .stockholm, inte skulle göra det svårare för invånarna att hamna rätt. I praktiken innebar det ett omfattande arbete med att peka om både innehållssidor på själva webbplatsen och alla sidor i Jämför service som beskriver serviceutbudet för förskolor och äldreomsorg. Allt gjordes manuellt! Om än med några smarta tricks för att matcha gamla sidor mot nya. Ändå ett hästjobb av kollegerna på kommunikationsenheten.
En annan viktig del handlade om att i praktiken börja jobba med sökmoto
roptimering. De vanligaste söktermerna för de båda ämnesområdena ska ge relevanta träffar på de nya webbplatserna. Att gulla med Google med rätt ordval i innehållet och hantera några lite tyngre metadata är ju självklara inslag i det arbetet, det vet alla som försökt få organiskt sök att ranka innehåll högre. Sedan har vi såklart bra draghjälp av det redan stora och etablerade domännamnet stockholm.se.
Allt detta pågick under luciaveckan ända in i kaklet som det så populärt brukar heta, parallellt med testning, innehållsproduktion och de sista utvecklingsinsatsen för att få kartan på plats. Hur gick det då? Vilken är användarnas dom?
Positionen i det organiska söket är fortsatt mycket bra. På de vanligaste sökbegreppen som leder in till webbplatserna behåller vi topprankningen. Inte heller är trafik på så kallade 404-sidor där det saknas innehåll, särskilt stor. Vilket tyder på att vi faktiskt lyckats peka om och släcka sidor på ett bra sätt.
I övrigt pågår arbete fortfarande med att etablera dash boards som på ett pedagogiskt och användbart sätt sammanfattar hur bra webbplatserna lyckas med de användningsmål som är uppsatta. Det går lite trögt med leveransen här så finns det tips därute på användbara dash boards för ändamålet, hör gärna av dig. För viktigast av allt är ju att ha koll på om användarna hittade det de sökte, fick svar på sina frågor, förstod hur man ansöker om service och kom vidare på sina användarresor. Och förstås att kunna förmedla det resultatet till de ansvariga på förvaltningarna.
Men förutom att trafikstatistiken och sökordsanalysen ser bra ut som förväntat, börjar vi också få in reaktioner via webbplatsernas tyck-till, det vill säga den lilla fliken till höger på sidan där man kan lämna betyg. Och där det ibland slajdar in en kort enkätfråga.
För de båda webbplatserna sammantaget är det generella betyget förhållandevis neutralt, strax under 3 av möjliga 5. Vilket i enkätsammanhang faktiskt brukar betyda gott betyg, eftersom de som lämnar betyg har en tendens att göra det när de är missnöjda med något.
För enkätfrågorna som vi lagt ut på förskola och där vi påkallar uppmärksamhet, ser det faktiskt ännu bättre ut. Här följer ett urval betyg.
Har du hittat det du behöver? (desktop)
Förstår du hur kösystemet fungerar? (mobil)
Förstår du hur det går till att välja förskola? (mobil)
