Vilka språk vi översätter till och hur mycket
Vad väljer ni att översätta ert innehåll på för språk? Och hur motiverar ni det?
Det är en återkommande fråga som vi får från både kommunikatörer och webbansvariga internt inom Stockholms stad och från andra kommuner och aktörer inom offentlig sektor.
Att låta översätta innehåll kan vara både svårt vad gäller att få till bra kvalitet, och kostsamt. Men ändå såklart nödvändigt med tanke på att vi lever i ett tidevarv som är mer mångkulturellt och internationellt än någonsin tidigare.
Under 2018 satte vi frågan under lupp och nu har vi gjort några huvudsakliga vägval. De kan sammanfattas i: 1.) Lagkrav. 2.) Behovsstyrning. 3.) Implementering av smart teknik.
De lagar som vi tar avstamp i är dels Språklagen (2009:600), dels Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724). Tillämpningen av dem finns förhållandevis utförligt uttolkade i ”Vägledning för webbutveckling” som numer hålls under Myndigheten för digital förvaltnings vingar. Sedan har vi i vår tur gjort en tolkning av vägledningens rekommendationer.
Några sammanfattande huvudpunkter:
- All information ska vara på begriplig svenska.
- Grundläggande och sammanfattande information ska finnas på samtliga fem minoritetsspråk i form av globala sidor. Särskild tyngd på möjligheten att kunna ha kontakt med staden på sitt eget språk.
- Grundläggande och sammanfattande information ska finnas på svenskt teckenspråk, i form av en global sida.
Stockholm är en i allt högre grad internationell stad. Behovet av information på webbplatsen på engelska och andra alternativa språk växer hela tiden. Egentligen skulle vi vilja kunna översätta allt, men det låter sig nog inte göras inom en överskådlig tid. Desto viktigare då att identifiera de delar där behoven är som störst.
Behovsstyrd översättning är också något som ”Vägledning för webbutveckling” rekommenderar. När vi tar reda på användarnas behov i samband med att vi bygger nytt, måste vi också försöka identifiera vilka språkgrupper som är aktuella. Det kan vara verksamheter som bedrivs på andra språk än svenska, till exempel inom äldreomsorgen. Här finns det uppenbarligen ett behov, något som vi bör kunna möta upp mot redan vid första kontakten på webbplatsen.
Ett annat exempel är Stockholms fantastiska utbud av platser och anläggningar för utomhusaktiviteter – parker, lekplatser, strandbad, hundrastgårdar och mycket annat. Allt är gratis och visst vore det fint att kunna bjussa på den informationen på kvalitativ engelska även för besökare från andra länder?
Samtliga publiceringsansvariga för de olika delarna av nya sajten ansvarar för att både lagkrav efterlevs och att de mest primära behoven tillgodoses. Vi på kommunikationsenheten har ett övergripande ansvar.
Men tänk om man kunde erbjuda allt innehåll på webbplatsen och i stadens servicekatalog – Hitta service – på många, många fler språk? Utopi? Kanske.
I praktiken gör vi det redan i dag om än på en väldigt grundläggande nivå med Google Translate. Här pågår spännande teknisk utveckling med smart teknik inte minst på klientsidan. Det vill vi såklart vara med och testa för de ovanstående delar som inte måste ha högkvalitativa översättningar. Inom en inte alltför avlägsen framtid kanske det glappet mellan manuellt och maskinellt översatt inte kommer vara så stort.
