Heja alla kommunikatörer – ert arbete gör skillnad!

Varför ska statliga myndigheter och andra organisationer inom offentlig sektor publicera innehåll på webbplatser, film på Youtube och göra inlägg på  sociala medier? Varför bedriva kommunikationsverksamhet överhuvudtaget? Är det några andra grupper som tjänar på det förutom vi yrkesverksamma inom branschen och ägarna till de stora digitala plattformarna? Vad gör egentligen en stor del av verksamheten på en kommunikationsavdelning relevant?

Nyttan med bland annat statusuppdateringar på Facebook uppmärksammades av Joakim Carlson i en debattartikel (DN Kultur 17 oktober) som har valt att säga upp sig på sin tjänst som digital kommunikatör. Vilket ju är utmärkt, särskilt med tanke på att frågan om kommunikatörens status förtjänar att diskuteras.

När jag själv påbörjade min yrkesbana i branschen i slutet av 90-talet handlade mycket av arbetet på informationsavdelningen om att just informera. Det skrevs artiklar, pressmeddelanden, nyhetsbrev skickades ut och vid den tiden publicerades det även innehåll på webbplatser som var ett förhållandevis nytt fenomen. Hajpen kring webb som rådde kring millennieskiftet var nog nästan lika stor som den kring sociala medier de senaste åren. Det var en våg som svepte över världen där IT- och kommunikationsbranschen grävde guld tillsammans. Finns du inte på internet, då finns du inte alls var budskapet.

Själv publicerade jag för glatta livet innehåll på Riksantikvarieämbetets webbplats som handlade om allt från kyrkornas kulturarv till hotade fornlämningar i skogen, påträffade silverskatter från järnåldern på landsbygden till städernas byggda kulturarv. En av sidorna som jag publicerade vid den tiden, om världsarvet Södra Ölands odlingslandskap, råkade jag stöta på för några veckor sedan. Ett kärt återseende, till stor del beroende på att jag redan då när jag skapade sidan hade en gnagande känsla av att det jag och mina kollegor publicerade inte hade någon direkt betydelse. Gjorde det någon konkret skillnad egentligen mer än att vi syntes på ett litet hörn av internet? Frågeställningen låter kanske bekant.

Som kommunikatörer är de flesta av oss ändå hyggligt övertygade om att det innehåll vi tar fram för olika kanaler liksom det mesta av övrig kommunikationsverksamhet, faktiskt gör skillnad. Men det räcker inte med en känsla och här finns något av kommunikatörernas akilleshäl, då som nu.

Många kommunikatörer kan vittna om att de inte blir tagna på samma allvar som till exempel juristen eller ekonomen. Om de säger ifrån och markerar att ett innehåll inte håller tillräckligt hög kvalitet blir de många gånger inte lyssnade på. Anledningen är enkel. Effekten av vårt arbete är inte lika omedelbar och framför allt, den är inte lika påtaglig. När en verksamhet bryter mot en lag eller regel kan det leda till rättslig prövning och ett eventuellt straff. När en budget överskrids tar pengarna slut och det finns inte möjlighet att finansiera verksamheten som det var tänkt.

Men om kommunikationen inte fungerar som resultat av att en verksamhets interna, administrativa begrepp används eller för att ett innehåll inte fokuserar på det som är viktigt för användaren i sammanhanget, är konsekvenserna inte lika synliga. Det omvända gäller också. När kommunikationen fungerar så bekräftas det oftast på sin höjd med topplistor över trafik på webbsidor eller räckvidd i spridning av inlägg i sociala medier.

Men det finns vägar framåt. Analysverktyg utvecklas för att bättre kunna ta reda på hur bra kommunikationen fungerar, både på webb och i sociala medier. Även om det fortfarande handlar om att visa upp kvantitativ data – hur många besök, hur många likes eller spridning – är det viktiga första steg.  På mina olika uppdrag inom offentlig sektor de senaste två decennierna har jag kunnat konstatera samma mönster. Mycket fokus på produktion, inte så mycket på den strategiska delen som handlar om att identifiera relevanta mål, följa upp och visa vilka effekter som uppnåddes eller inte med kommunikationen.

Och här står vi fortfarande. Med den skillnaden att vårt utbud av tillgängliga kanaler att spela på är så oerhört mycket större. Till exempel Facebook som har blivit en av hörnstenarna av det vi i dag kallar för internet där många inom målgrupperna faktiskt uppehåller sig. Liksom Google vilket ger skäl till att till anpassa innehållet så att det blir sökbart.

Så hur mäter vi på riktigt vilken effekt den tid och kraft vi lagt på uppdateringar haft och då inte bara närsynt i form av spridning men också där eventuella effekter inträffar? Det kan vara att fler upptäcker kulturarvsinstitutionernas utbud både fysiskt i Stockholm och digitalt på nätet. Eller att fler invånare kan ta del av det fantastiska utbud av service och aktiviteter som kommunerna erbjuder.

Vi som är verksamma på kommunikationsavdelningarna har ett ansvar för att utveckla de verktyg som står till vårt förfogande för att följa upp, mäta och analysera och sedan sprida resultatet. Ett arbete som många gånger kan bedrivas mer effektivt i samarbete med de delar av verksamheten som har direktkontakt med målgrupperna, till exempel kundservice och annan så kallad frontdesk-personal . Den dagen vi inom offentlig sektor får sådan uppföljning att bli lika styrande som försäljningssiffrorna för vilket genomsnittligt e-handelsföretag som helst, då kommer verksamheten på kommunikationsavdelningarna att uppfattas som relevanta fullt ut, även av de som tvivlar.

Här har vi kommunikatörer en av våra viktigaste utmaning under de kommande åren. Och alla ni kommunikatörer som kämpar med innehåll i sociala medier, webbplatser och i andra kanaler:  Putslustigt eller inte, ert arbete gör skillnad! Vi ska bara bli bättre på att bevisa det.

Dags för Miniwebb!

Utöver arbetet med stadens nya webbplats har vi även andra spännande projekt på gång. Nu är det inom kort dags för lansering av vår nya webblösning, kort och gott kallad för Miniwebb!

I samband med att vår lösning för bloggar behövde uppgraderas växte det fram en idé om att i samma veva ta fram en plattform som även hanterar behovet av mindre webbplatser. Vi har under en längre tid sett att det inom staden finns ett behov bland stadens verksamheter att kunna skapa enkla och billiga miniwebbplatser för att kunna blogga, ha tidsbegränsade kampanjer eller sådan information som inte har någon naturlig plats på stockholm.se, en verksamhetswebb eller i en e-tjänst.

Genom att förenkla för de som behöver en webbplats utanför de alternativ som idag kan erbjudas centralt tror vi att en bättre användar­resa kan möjliggöras. Besökarna möts av en design (både grafiskt och interaktionsmässigt) där de känner igen Stockholms stad som avsändare. Genom att på detta sätt förenkla för alla intressenter tar vi ytterligare ett steg mot att öka stadens tillgäng­lighet och att skapa bättre balans i det digitala ekosystemet.

Tanken bakom miniwebbar är att det ska vara lätt att komma igång och lätt att hantera innehåll. Oavsett miniwebb eller blogg kommer webbplatsen med färdig design som följer stadens grafiska profil och ett antal byggklossar som går att sätta samman. Plattformen bygger på WordPress där vi har tagit fram ett tema för Stockholms stad och där det inom ramarna för temat  fritt går att sätta samman komponenterna. Vi vill inte att alla webbplatser ska se likadana ut men vill samtidigt att de ska hålla sig inom stadens profil och manér. Det ska vara lätt att göra rätt!

Nu i november kommer vi att sätta upp ett antal piloter som får klämma och känna på lösningen innan vi går skarpt. Vi återkommer i ämnet och avslutar med ett exempel på hur det skulle kunna se ut.

Enklare och lättare att hitta hur Stockholm växer

Den har nu ett antal månader på nacken, Stockholms stads uppgraderade webbplats om hur Stockholm växer.

Vår ambition är att erbjuda ett snabbt och enkelt sätt att skaffa information om vad som pågår när Stockholm utvecklas för att vara en bra plats för alla oss som bor och vistas här.

Vi har arbetat med en lanserad betaversion av Stockholm växer sedan sommaren 2016. Först i liten skala, med endast en bråkdel av alla projekt och fokuserat på några utvalda delar av staden, för att allteftersom skala upp till att omfatta hela staden och alla intressanta projekt.

På webbplatsen, under Projekt, kan du hitta byggprojekt som är allmänt intressanta för dem som rör sig i ett område, när projekten förväntas vara klara och hur det då kan komma att se ut.

Under Tema ligger ämnen som till exempel Utemiljö, Översiktsplanen och Social hållbarhet. Här samlar vi sådant som inte är byggprojekt men ändå är viktiga i utvecklingen av Stockholm.

En viktig grundpelare i den uppgraderade versionen av webbplatsen är att utgå ifrån stockholmarna. Inte alla kan till exempel känna sig hemma i stadens administrativa indelning i 14 stadsdelsområden utan relaterar istället till sin egen stadsdel. Man bor till exempel i Högdalen, inte Enskede-Årsta-Vantör! Det har vi tagit fasta på när vi byggt upp innehållsstrukturen. Alla stadsdelar som det pågår utveckling i hittar du under Områden. Där listas även Stadsutvecklingsområden, områden med många projekt som hänger ihop med varandra.

Som en del av lanseringen började vi att göra poddar som handlar om när, var och hur Stockholm utvecklas. Varje podd handlar om ett tema och ett område.

Vi har arbetat mycket med att ändra vårt språkbruk för att skriva målgruppsanpassat och inte falla in i våra interna benämningar. Kalla ett projekt vad det är, inte vad projektet heter i våra ärendehandlingar!

Den sista stora pusselbiten för att webbplatsen skulle kännas färdig var den dynamiska kartan. Alla projekt- och områdessidor har en karta för att visa var just det projektet eller området är beläget.

Vi lägger kontinuerligt upp nya byggprojekt. Just nu finns det 520 projekt på Stockholm växer.

vaxer.stockholm.se